En föregångare inom det abstrakta måleriet med en unik samling målningar – och allt i hemlighet. Vi dyker ner i historien om Hilma af Klint och hennes unika konstnärsskap, fullt av mystik och andlighet.
Hilma af Klint föddes på Karlbergs slott i Stockholm år 1862. Som femtonåring börjar hon studera porträttmåleri, och blev så småningom en del av den första generation kvinnor att utbildas vid Kungliga Konstakademien. Efter åtta års konststudier försörjde sig Hilma på porträtt- och landskapsmålningar och illustrationer för jultidningar. Men hennes passion fanns på ett helt annat plan. Hon var övertygad om att verkligheten inte är begränsad till den fysiska dimensionen, att det parallellt med naturvärlden finns en reell inre värld, som är precis lika sann och konkret som den yttre världen. Dessa tankar försökte hon förmedla genom sin konst.
”Hilma af Klint befann sig i ett gränsområde, där det gällde att balansera de inre impulserna och samtidigt ge dem ett konstnärligt uttryck.”
Symboler, bokstäver och ord framförde att ”allting är en enhet”. Hennes ambition var att utveckla ett konstnärligt förhållningssätt till sitt esoteriska material genom att uppnå en inre, själslig mognad, och att låta detta manifesteras i målningarna. Hilma af Klint befann sig i ett gränsområde, där det gällde att balansera de inre impulserna och samtidigt ge dem ett konstnärligt uttryck.
Tillsammans med fyra andra kvinnor bildade hon 1896 sällskapet ”De fem”, som höll i spiritistiska seanser. Under seanserna kom kvinnorna i kontakt med andliga väsen, ”De Höga”, som förmedlade visioner till dem från en översinnlig värld. Det är anden Amaliel som efter tio års seanser berättar att Hilma ska få utföra målningar på det astrala planet. Hösten 1906 inleder hon arbetet med sitt kall, att skapa Målningarna till templet, och målar därmed sin första abstrakta konst. De 193 verk som utgör Målningarna till templet består av ett stort antal serier med figurativa och nonfigurativa element.
”De tillhörde framtiden och skulle så småningom kunna förstås av allt fler människor”
Under hela sitt konstnärskap funderar Himla af Klint över de budskap hennes konst förmedlar. Hon söker aktivt efter svar genom filosofiska studier, genom att delta i olika religiösa riktningar – men inser att hennes samtid inte är mogen. Hon hade även fått stränga order från hennes andliga uppdragsgivare, att inte visa verken för någon utomstående. Inte ens antroposofins grundare Rudolf Steiner kunde tolka verken. Vid deras första möte 1908, rekommenderar han henne att inte visa verken på femtio år. De tillhörde framtiden och skulle så småningom kunna förstås av allt fler människor, och förhoppningsvis kunna bringa liv i Hilmas vision om att förändra samhället.
När Hilma af Klint avlider hösten 1944 efterlämnar hon omkring 1 300 nonfigurativa verk som aldrig visats för någon utomstående, samt mer än 125 anteckningsböcker. I sitt testamente står det att hennes livsverk inte får visas offentligt förrän tjugo år efter hennes död. Hennes sista önskan är även att samlingen aldrig ska splittras.
I dag förvaltas Hilma af Klints abstrakta konst, tillsammans med hennes antecknings- och skissböcker, av Stiftelsen Hilma af Klints Verk i Stockholm. Hilma af Klint målade för framtiden. Den framtiden är nu.
Publicerad i Nya Rum nr 2-2019