Märta Måås-Fjetterström var mattornas Picasso - By RUM
Annons
Design, Inredning

Märta Måås-Fjetterström var mattornas Picasso

I över hundra år har det tillverkats mattor i Båstad signerade Märta Måås-Fjetterström. Men vem var hon? Vi bekantar oss med en av våra mest betydande textilkonstnärer och formgivare.

Annons

Prästdottern Märta Måås-Fjetterström, som kom att kallas för ”drottningen av handvävda mattor”, föds i den lilla orten Kimstad i Östergötland 1873, omgiven av en stor syskonskara och moderns blomstrande trädgård. 
– Märta Måås-Fjetterström ville bli illustratör och sökte 1890 till Högre konstindustriella skolan, nuvarande Konstfack, för att utbilda sig till teckningslärarinna. Troligtvis påverkad av kamrater på skolan och av utställningar hon såg blev hon i stället formgivare av textilier och mattor, berättar Anette Granlund, ansvarig specialist på mattor, textilier och islamiskt konsthantverk på Bukowskis.

Mattan Blå Salerno av Barbro Nilsson för MMF.

Efter bara några års tjänst som lärare målar hon sina första textila förlagor, beställda av Georg Karlin, grundare av Kulturhistoriska museet i Lund, och ett par år senare bär det av till Vittsjö för att tillsammans med Lilli Zickerman i konsthantverkskollektivet Zickermännerna leda den nyöppnade vävskolan.  
– Efter att Märta Måås-Fjetterström blivit av med arbetet på Malmöhus läns hemslöjd räddade Lilli Zickerman henne genom att erbjuda henne arbete som lärare i Vittsjö, säger Anette Granlund.

Mattan Snäckorna av Barbro Nilsson för MMF.
Vävd tapet Korsstjärnan av Barbro Nilsson för MMF.

”Märta utvecklades ständigt vilket gör henne till en ovanligt intressant konstnär”

Hon får nu äntligen fria händer att rita sina egna mönster och börjar experimentera fram kvaliteter och tekniker för konstnärligt vävda mattor. Nöjd och tillfreds inspireras hon av den härliga naturen med sjön och skogen i det böljande landskapet. 
– Blommorna, träden, djuren – kor, hästar, fåglar men även hjortar – var Märtas inspirationskällor. Hon påverkades av medeltids- och renässansvävnader, de gamla allmogetextilierna, orientens mattor och jugendperiodens mönster. Hon tittade även mycket på funktionalismen. Märta utvecklades ständigt vilket gör henne till en ovanligt intressant konstnär, säger Anette Granlund.

Märta i svart hatt tillsammans med sina väverskor.

På Baltiska utställningen 1914 visar Märta upp både mattor och vävnader. Ludvig Nobel beställer flera till sitt nyöppnade hotell Skånegården i Båstad och övertygar Märta om att det är i just Båstad hon ska slå sig ner och öppna egen vävateljé. 1919, 46 år gammal, blir hon därmed egen företagare med en vävateljé. En arbetsplats för över tjugo anställda yrkesväverskor som lär sig tolka akvarellskisser och mönster som Märta Måås-Fjetterström målar som förlagor till sina mattor. Flera verk ställs ut i den stora Stockholmsutställningen 1930 där modernismen får sitt genombrott i Sverige. Internationellt kallas den skandinaviska stilen Swedish Grace.

Mattan Krabban av Barbro Nilsson som tog över rollen som konstnärlig ledare efter Märta Måås-Fjetterström.

”Vännen och kollegan Carl Malmsten ser till att rädda den unika samlingen”

Vid slutet av Märta Måås-Fjetterströms liv är kompositionerna alltmer avskalade, med enkla linjer och rutor med en exakt avvägd balans. Hon följer med sin tid men tolkar den på sitt eget vis. Hon skriver ”sambandet mellan teknik och form får aldrig brytas”. Då det vid mitten av trettiotalet blir högsta mode med enfärgat och omönstrat, bryter hon upp den enfärgade ytan i arkitektoniska reliefmönster som får konstkritikerna att jubla och kalla henne Sveriges genom tiderna främsta textilkonstnär.

Märta Måås-Fjetterström dör 1941 i sviterna av en operation, 67 år gammal. I ateljén efterlämnar hon runt 700 mönster för mattor och vävnader, kompletta med arbetsritningar och garnprover. Vännen och kollegan Carl Malmsten ser till att rädda den unika samlingen så att den blir kvar i Sverige och ateljén i Båstad. Han menar att det inte kan bli en Märta Måås-matta om den inte vävs av de som lärt sig att tolka skisserna. Beslut tas att anställa Barbro Nilsson som ny konstnärlig ledare, och än i dag fortsätter väverskorna att föra kunskapen vidare till nya generationer.

Skärgårdsmattan komponerad 1974 av Kaisa Melanton för MMF.

Publicerad i Nya Rum nr 5-2019

Lämna en kommentar

Annons