Från en framskissad humörhöjare i kontorsklimatet till ansiktet utåt för ravekultur och kapitalism. Rum Hemma gräver djupare i smileyns rafflande historia.
Harvey Ross Ball (1921–2001) var en amerikansk konstnär och grafisk designer. Efter sin soldattjänst under andra världskriget startade han sin egen reklambyrå, Harvey Ball Advertising, 1959.
När Harvey Ross Ball anlitades av ett försäkringsbolag 1963 för att skapa en moralboostande ikon till de anställda, slängde han ihop ett gultsvart leende ansikte med ett brett flin. Han fick 45 dollar för sina tio minuters arbete.
Företaget tryckte upp den enkla designen på affischer och pins för de anställda, och det blev en omedelbar succé som skulle komma att sprida sig långt utanför kontoret.

”Jag gjorde en cirkel med en leende mun på gult papper, för det kändes soligt och ljust”
– Harvey Ross Ball i Associated Press

Varken Ball eller försäkringsbolaget varumärkesskyddade den nya logotypen. Det gjorde däremot en fransk journalist som hette Franklin Loufrani under tidigt 1970-tal. Han kallade det Smiley och skapade en business runt smileyn genom att licensiera den till företag som Levi’s och Mars.
Harvey Ross Balls son, Charles Ball, berättade för Telegram & Gazette att hans pappa aldrig ångrade att han inte varumärkesskyddade sin design.
– Han var ingen pengadriven man och brukade alltid säga ”Hey, jag kan bara äta en biff i taget och köra en bil åt gången.”
1999 grundade Ball The World Smile Corporation. Genom åren blev han allt mer bekymrad över hur hans smiley kommersialiserades och nyttjades i alla möjliga sammanhang. I syfte att stärka smileyn och få den att åter förknippas med det som var dess ursprungliga avsikt kläckte Ball idén om World Smile Day – en dag att fylla världen med leenden och goda gärningar. World Smile Day firas årligen över hela världen den första fredagen i oktober.
Genom åren har smileyn och dess betydelse förändrats: Från försäkringsbolagets optimistiska budskap på 1960-talet, till en kommersiell logotyp, ironiskt modestatement, en symbol för ravekultur inpräntad på ecstasy-piller och ett ordlöst utryck för känslor i textmeddelanden.

I dag drivs The Smiley Company av Franklin Loufranis son Nicolas. Företaget drar in hundratals miljoner dollar per år genom att fakturera varumärken som Zara och Fendi för att få använda det igenkännliga flinet på sina kläder och andra produkter. Harvey Ross Ball å andra sidan, tjänade bara sina 45 dollar på sin skapelse.
Publicerad i Rum hemma nr 6-2021