Känn smaken av Portugals saltstänkta Atlantbris, Samos olivlundar och Moseldalens prunkande kullar. Med vinets hjälp ger vi oss i väg på en resa genom Europa.
1. Frankrike: Jura
Vid foten av de mäktiga Jurabergen – omringat av Bourgogne, Alsace och Savoie – ligger Frankrikes minsta vinregion, Jura. Denna knasiga, lite vildare och oförutsägbara granne. Att blicka ut över de dimhöljda vinodlingarna och gyllene fälten i det böljande landskapet känns Game of Throneskt-utomjordiskt. Vingårdar, pittoreska medeltida byar och trolska betesmarker avbryter varandra. Juras terroir är helt unik i världen och beror på den väldiga rörelse för tiotals miljoner år sedan då Alperna bildades. Jordmånen består av kalksten och mängder av olika typer av lera vilket skapar både ett särpräglat uttryck – och spännande smakskillnader. Testa till exempel Fumey Chatelains (1) chardonnay. Ett för Jura typiskt nötigt vin med oxidativa drag. Valentin Morels (2) naturliga röda på druvan trousseau smakar även den av kalkrik lera, röd märgel och frostig soluppgång.
2. Georgien: Kakheti
Man behöver inte vara någon vinexpert för att kunna känna smaken av detta vidunderliga land i södra Kaukasus. Särskilt omtalat – och typiskt för Georgien – är den uråldriga tekniken att jäsa, macerera och lagra vinerna i underjordiska lerkrus, qvevri. Ni kanske minns sexscenen bakom lerkruset i filmen And then we danced? Resultatet av lerkruslagringen blir karaktärsfulla, sträva viner djupt rotade i den georgiska jorden och kulturen. I Kakheti, Georgiens främsta vinregion, driver vinmakaren Gela Patalishvili sin omtalade produktion under namnet Pheasants Tears (3). Namngivet efter sägnen om vinet som får fasaner att gråta glädjetårar. Missa inte heller geologen och naturvinsdemonen Zurab Topuridze (4) vars lilla vingård i Guria är en hommage till det kaukasiska folk som för tusentals år sedan utvecklade konsten att göra vin i qvevri.
3. Grekland: Samos
Vem längtar inte till soliga Grekland? Med sina gröna skogar, väldiga bergsmassiv och gröna dalar med lundar av olivträd och pinjeskog är Samos en på många sätt unik ö i Egeiska havet. Smaken av Samos är definitivt olivoljan – och Muscat blanc à petits grains, druvan som öns sötvin är så känd för. Sous le Végetal (5) är ett vingårdsprojekt som syftar till att restaurera uråldriga terrassvingårdar och murar som klättrar på berget Karvounis. Dryckerna är rejält mineraldrivna och blundar man riktigt länge känner man havsvågor med tydlig smak av kalksten, solbrända sommarkroppar och sandstrand. Vinmakaren Jason Ligas – som är initiativtagare till projektet – använder inga tillsatser. Druvorna skördas tidigt på morgonen och musten är självrunnen utvunnen genom fottrampning.
4. Tyskland: Moseldalen
Mosel. Dofta på namnet, låt det rulla runt i munnen och pressa det långsamt upp mot gommen. Denna klassiska vinadress som mormor och morfar alltid talade om. Hur de en majmånad i början av sextiotalet hyrde cyklar i franska Thionville och snitslade sig fram mellan enkla strausswirtschafts och weinguts. Spargelzeit i maj. Hela Moseldalen njuter av sparris. Vi drömmer oss tillbaka till mormors och morfars sextiotal med hjälp av Clemenbusch (6) syradrivna, torra, strama riesling från de prunkande kullarna som sluttar ner mot floden runt medeltidsbyn Pünderich i Moseldalen. Vi drömmer oss tillbaka till en tid före industriella bag in box-viner med rieslingpunkaren Jan Matthias Kleins (7) krämiga fruktbomb Sam Jan Guy.
5. Portugal: Bairrada
Portugals prisvärda viner är en favorit på Systembolagets hyllor. Precis som Portugal en favorit bland prismedvetna charterresenärer. Vi riktar gärna blickarna norrut mot vinregionen Bairrada – bortom både Systembolagets hyllor och de klassiska charterorterna. Insprängt mellan den bergiga Dão-regionen och de böljande atlantiska stränderna råder fantastiska förutsättningar för att göra grymma viner. Vinmakaren Niepoorts Nat Cool (8) på klassiska druvan baga påminner om klunkvänliga Beaujolaisviner med sin örtiga, florala stil – fast lite mer som en surfare i batikbyxor. Slut ögonen och låt den saltstänkta Atlantbrisen piska ditt ansikte. Snart öppnar Europa igen – då kan vi resa till Portugal och njuta på riktigt.
Publicerad i Rum Hemma nr 4-2021