Vi tar en digital kaffe med de roligaste och mest intressanta i arkitektur- och designvärlden. Den här veckan möter vi Yvonne Tenninge som äger och driver pensionatet La Belle Vue i södra Frankrike – och dessutom säljer utvald inredning och exporterar lokalt vin till Sverige.
Hej Yvonne! Ni har precis öppnat för säsongen. Vad händer nu?
– Vi har storstädat, skurat poolen, tvättat täcken, putsat fönster, dammat hyllor och allt annat. Våren började med att hela huset välte när vi fick hit ett modeföretag från Sverige som skulle plåta sin vårkollektion för ett par veckor sedan. Jag och Micke var lite yrvakna inför att en massa människor plötsligt dök upp och var kreativa efter att ha varit ensamma under vintern, men det var så härligt. Vi har längtat efter våra gäster. Nu kommande har vi en blandning av svenska företag som distansarbetar och franska gäster, och strax kör vi ett yogaretreat.
”Jag tror att varje hus har sin själ, och att man kan höra huset berätta om man är lyhörd”
Vad har du lärt dig nyligen?
– Jag har lärt mig vad en massa motordelar heter på franska. Kan numer glödstift, varningslampa, namnet på en konstig med avgörande sladd och lite annat. Det är bra att kunna när Audin plötsligt går sönder …
Ert hus är underbart och man känner sig i total harmoni när man är där. Hur behåller man själen i ett hus?
– Det är jättesvårt och kommer att låta flummigt, men jag sätter mig ned och lyssnar in huset. Jag gör det kontinuerligt. Vi har ett gästrum som jag inte är helt nöjd med. Det saknas något där, så jag har suttit därinne och tänkt. Jag tror att varje hus har sin själ, och att man kan höra huset berätta om man är lyhörd. Man ska inte ha för bråttom, utan ta ett steg i taget. Lös inte alla problem på en gång. Börja med att ta reda på vilka färger som passar huset. Vi har utgått från originalgolven i klinker. Och var inte rädd att backa om något går på tok. Målar man med en färg som skaver, så måla om. Om en möbel känns fel, så sälj den.
”När vi skulle öppna var det många som sa att det aldrig skulle fungera, ingen skulle vilja bo i en liten by, ingen skulle känna skillnad på antika lakan och Ikea. Men jag struntade i dem och körde”
Vilket är det bästa råd du någonsin fått?
– Min pappa sa någon gång till mig när jag hade gjort något som gått fel: ”Det är bara pengar, Yvonne. Det är inte hela världen.” Det var inte för att vi hade jättemycket pengar, han ville bara sätta händelsen i perspektiv. Man gör en massa misstag hela tiden och det är ingen katastrof. Mormor sa ofta att ”det är bättre att lystra till den sträng som brast än att aldrig våga spänna sin båge”. Det är bättre att försöka och misslyckas, än att aldrig våga prova. Det tror jag på. När vi skulle öppna var det många som sa att det aldrig skulle fungera, ingen skulle vilja bo i en liten by, ingen skulle känna skillnad på antika lakan och Ikea. Men jag struntade i dem och körde. Jag tror att de som hittar hit bryr sig, så som jag bryr mig. Innan jag gör något brukar jag ställa mig två frågor: Riskerar jag att dö om jag gör det här? Äventyrar jag något för mina barn? Svarar jag nej på båda frågorna, så känns det lugnt.
Du är fantastisk på att göra vardagen lite vackrare. Vilka tre saker lyfter den tristaste tisdag?
– Duka fint, ta fram och använd dina kristallglas, tygservetter och silver. De gör ingen glad liggande i skåpen. Ring någon du tycker om. I mitt fall är det goda vänner eller barnen. Ta en promenad. Även om det är dåligt väder. Jag tycker om att gå i naturen. Och Micke ropar: ”Köp ett gott vin!”, så jag slänger med det som en bonus.
Tack för kaffet, Yvonne!