I händerna på en möbeltapetserare kan en gammal möbel återuppstå till något nytt och skinande. Vi hälsade på i verkstaden hos Adina Asplund som med sitt företag Francobaranco förvandlar gamla möbler till personliga, färgsprakande smällkarameller.
Som en hjärtkirurg, fast för möbler. Med van och omsorgsfull hand klär Adina Asplund om en gammal öronlappsfåtölj i ett nytt, blomstrande Jobs-tyg. Vi hälsar på i verkstaden på Kungsholmen där Adina under företagsnamnet Francobaranco ger gamla möbler nytt liv genom färgsprakande textiler. Bland symaskiner, häftpistoler och tyger i allt från kleinblått till neongulrandigt slår vi oss ner för att få veta mer om möbeltapetseraryrket och hur man kan förvandla sin gamla möbel till något skinande nytt.
– Hade jag varit kund hade jag tyckt att det var jättekul att själv få bestämma hej vilt hur min möbel ska se ut, konstaterar Adina.
Vill du ge några exempel på vad du som möbeltapetserare kan göra med en möbel?
– Man kan dels laborera med stoppningen, om man exempelvis vill få mer stuns eller ändra form på möbeln. Det finns också en massa estetiska detaljer man kan förändra, exempelvis ta bort tjädern – ett slags dekor som sitter längs med sömmarna – eller sätta dit knappar. Men den största förändringen sker ju i tygvalet. Det är där man får den verkliga effekten.
”Det är också det som är usp:en med att gå till en tapetserare – man får bestämma helt själv”
Så hur väljer man rätt tyg till sin möbel?
– Här finns det lite olika skolor. Vissa anser att om möbeln kommer från en viss tidsepok är det bara tyger från samma period som gäller. Jag är mer av åsikten att man ska ta ett tyg som man älskar. Att gå till en tapetserare kostar dels ganska mycket pengar, dels får man ett verk som kommer bestå länge. Därför tycker jag att man ska lyssna till sig själv, ”vad vill jag ha och vad tycker jag om?”, istället för att vara så petig med stilar. Det är också det som är usp:en med att gå till en tapetserare – man får bestämma helt själv.
”När möbeln har ett affektionsvärde hos kunden känns det också särskilt fint att få ta hand om den och låta den leva vidare”
Vilken typ av möbel får du oftast in för omtapetsering?
– Fåtöljer. Jag älskar ett riktigt tokuppdrag, men annars tycker jag att fåtöljerna är de roligaste. Det är en ganska nätt möbel som folk ofta vågar ta ut svängarna med när det kommer till tygvalet. Och om kunden väljer ett mönstrat tyg får jag hålla på med mönsterpassning, vilket är skitkul. Många ärver fåtöljer av mor- och farföräldrar, och när möbeln har ett affektionsvärde hos kunden känns det också särskilt fint att få ta hand om den och låta den leva vidare.
Mönsterpassning och förvaltning av släktklenoder – men att Adina Asplund hittade till möbeltapetseraryrket var från början en ren slump. Innan mobiltelefonen en dag försvann in i hennes soffa var hon knappt medveten om att yrket existerade.
– Jag visste ingenting om hur möbler var konstruerade, så jag fattade inte att man kunde öppna upp den bakifrån eller underifrån. Det var dessutom en ganska dyr soffa, så jag började fundera på om det var rimligare att bara köpa en ny mobiltelefon än att ha sönder soffan! Jag ringde mitt försäkringsbolag och förklarade fallet och då sa de ”men Adina, du kan ju ringa en möbeltapetserare som kommer och öppnar upp soffan”. Det var första gången jag kom i kontakt med möbeltapetsering, och det såg bara så mysigt ut. Så efter det gick jag en kvällskurs och föll pladask för yrket.
”Som vi säger i branschen – det kostar mycket pengar men det är inte dyrt”
Vad är det mest flippade uppdraget du har fått som möbeltapetserare?
– Ett av dem är en skittokig soffa som en tidigare kollega ritade upp i datorn och skickade över för att höra om det var möjligt att göra. Och jag älskar sådana uppdrag! Då måste jag komma på konstruktion och lösning själv. I det här fallet var vi till exempel tvungna att koppla in en svetsare och tillsammans lista ut hur själva stommen skulle se ut, för det är en modulsoffa som kan plockas isär och byggas på. Men det var jättekul.
Hur går man till väga när man väl har bestämt sig för att lämna in en möbel?
– Jag brukar be mina kunder att mejla över bilder på objektet först, gärna flera stycken ur lite olika vinklar för att jag ska förstå omfattningen av uppdraget. Sedan återkommer jag med en ungefärlig offert och tidsplan. Under ett kundmöte här i verkstaden kollar vi sedan på tyger. Då går vi tillsammans igenom vilka tyger jag har, vad kunden har för behov och önskemål, vilken miljö möbeln ska stå i, om man har barn och behöver ett tyg som är lätt att torka av, eller liknande. När man har bestämt sig för vilket tyg man vill ha är det dags för inlämning av möbeln, och så fort möbeln är här och tyget är beställt brukar det gå ganska snabbt, då är möbeln klar på en vecka ungefär.
Många skulle kanske känna att det är ganska dyrt att lämna in en möbel för omklädnad. Hur ser du på det?
– Som vi säger i branschen – det kostar mycket pengar men det är inte dyrt. Sprider man ut kostnaden på antalet timmar som läggs ner är timlönen till och med ganska dålig. Men absolut, det kostar ju en del. Men det är ett hantverksyrke – man kan inte få det här på något annat sätt. Möbeln håller också betydligt längre än vad en billig, nyproducerad möbel gör, och eftersom möbeln håller en längre tid blir inte priset per dag så himla högt. Jag tycker verkligen att det är värt investeringen.
Vilka ytterligare fördelar finns med att klä om en möbel?
– Det är ju en fråga om tycke och smak, men personligen tycker jag att möblerna var snyggare förr än i dag. Ofta är de även konstruerade bättre, och det är dessutom alltid kul att bevara saker från historien. Det finns också en miljöaspekt i det hela, att ta vara på det som finns istället för att köpa nyproducerat. Och så hjälper man ju oss tapetserare att hanka oss fram i livet!
Är du sugen på att klä om en gammal loppismöbel? Se Adina Asplunds tips på vad du kan hålla utkik efter i klippet här ovan!