Kan design få oss att må bättre? Ja, enligt neurodesignens många förespråkare kan miljöerna vi vistas i påverka hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Men vad innebär begreppet neurodesign, och hur tillämpar man det i hemmet? Det har vi tagit reda på.
Hur påverkas vi av miljöerna vi vistas i, och varför? De frågorna är neurodesignen uppbyggd kring. Hur vi kan justera våra närmiljöer för att få hjärnan att reagera på ett visst sätt. Det låter kanske vetenskapligt och krångligt, och det är det också. Samtidigt som det inte alls är det. Det är biologi, matematik och hjärnforskning. Men det är också grundläggande instinkter som följt med sedan de första människorna levde på savannen.
Isabelle Sjövall är neurodesigner och författare som under många år har läst, skrivit om och tillämpat neurodesign.
– Det handlar om hur hjärnan reagerar på design och arkitektur, och hur det påverkar oss både psykologiskt och fysiologiskt. Tidigare har man kanske främst känt till fenomenet som en intuition, sedan har hjärnforskning hjälpt till att förklara varför vi har den intuitionen. När jag har tagit del av hjärnforskningen förstår jag varför jag känner på ett visst sätt när jag ser en tavla jag tycker om eller känner mig lugn i vissa miljöer. Det är spännande att koppla ihop, säger hon.
I sin senaste bok, Designfulness (Langenskiöld), intervjuar Isabelle Sjövall forskare och experter på ämnet, men ger också praktiska exempel på hur vi kan förändra våra miljöer för att må bättre.
– När jag har varit ute och föreläst har jag märkt att alla har samma utmaningar, oavsett om det gäller hemmet, kontor, skolor eller andra offentliga miljöer. Det handlar om de gemensamma mänskliga faktorerna – vad behöver vi för att vara kreativa och produktiva och samtidigt få gemenskap och återhämtning?
”Känslan av tyngden mot kroppen kan liknas vid en kram”
Vad vi behöver för att må bra och hur design kan bidra, är frågor som började intressera psykologen och nu mera entreprenören Ulrika Dehlryd. Hon har grundat företaget Wesomnia, vars första produkt är en tyngdfilt som ska hjälpa dess användare att varva ner – framtagen efter neurodesignens alla principer.
– Genom mitt arbete som psykolog har jag blivit medveten om hur vanligt det är med stress och sömnproblematik och hur många som lider av sömnsvårigheter. Jag har också arbetat en hel del med sömnbehandlingar och vet att många vill hitta ett sätt att sova bättre på naturlig väg, utan medicin. Studier har visat att många sover bättre med tyngdfilt än utan. Den kan inte användas som enskild sömnbehandling, men som ett komplement. Känslan av tyngden mot kroppen kan liknas vid en kram, något vi vet får oss att varva ner och minska stress då kroppen naturligt frisätter hormonet oxytocin.
Idén till tyngdfilten föddes med funktion och välmående i fokus, men även utseendet, materialet och tillverkningsprocessen var centrala. Och enligt neurodesignen hänger de alla ihop. Funktionen kommer ur hur ett föremål eller miljö känns, ser ut och upplevs.
– Många uttrycker att de verkligen uppskattar våra materialval men även utseendet, färgerna och hur filten känns mot kroppen. En annan funktion som har fått mycket positiv respons är att den är naturligt temperaturreglerande tack vare materialvalen – ullen värmer när det är kallt och andas när det är varmt, säger Ulrika Dehlryd.
”Nu lever vi ju i en högteknologisk tid, men hjärnan har egentligen inte förändrats nämnvärt på många tiotusentals år”
Det är alltså när funktion och estetik samspelar som neurodesignmagi uppstår, och genom att vara medvetna om sambandet och hur de olika delarna påverkar oss kan vi enligt neurodesignen inreda oss till ett ökat välmående.
– Alla kan använda sig av neurodesign hemma, men man behöver lära sig varifrån det kommer – att hjärnan är utformad för ett liv på savannen. Nu lever vi ju i en högteknologisk tid, men hjärnan har egentligen inte förändrats nämnvärt på många tiotusentals år, säger Isabelle Sjövall.
Hon berättar hur allt från former till sättet vi möblerar på påverkar hur vi upplever en miljö – och därmed hur vi mår av den.
– Vissa former, som vassa kanter, kan man se att vi reagerar starkt på eftersom hjärnan är gjord för att få oss att överleva, och på savannen kunde vassa objekt i värsta fall innebära livsfara. På samma sätt kan minimalistiska miljöer signalera näringsfattighet, vilket också kan ge oss stresspåslag, samtidigt som för mycket prylar och övermöblerade rum gör att hjärnan får svårt att selektera.
– Det finns universala nycklar där vi alla är lika, som går över ålder, kön och kultur. Sen påverkar det så klart var man befinner sig i livet. Är man stressad blir man exempelvis mer känslig för stressfaktorer, medan andra kanske snarare behöver mer energi. Om man lär sig ingredienserna kan man skruva och justera efter sina egna behov, säger Isabelle Sjövall.
”Om vi mår bra presterar vi bra. Då kan vi också fatta bättre beslut kring miljö och hur vi lever våra liv”
Genom att tillämpa neurodesign i miljöerna vi vistas i ska vi alltså kunna sova bättre, stressa mindre, bli mer kreativa och fokusera bättre. Men neurodesignens förespråkare ser ytterligare fördelar, som sträcker sig långt utanför hemmet.
– Jag pratar mycket om hållbarhet, och då mänsklig hållbarhet. Om vi mår bra presterar vi bra. Då kan vi också fatta bättre beslut kring miljö och hur vi lever våra liv. Det börjar alltid med oss och vad vi tar med oss ut i världen, menar Isabelle Sjövall.
– Tankar om hållbarhet vad gäller miljön finns överallt i samhället och jag tror att begreppet neurodesign på ett bra sätt kan hjälpa till att lyfta fram vikten av den mänskliga hållbarheten. Vi har redan ett par nya produkter på gång och jag upplever att neurodesign håller på att bli ett mer och mer etablerat segment i takt med ett ökat intresse för vår hälsa, på många olika plan. säger Ulrika Dehlryd.
3 hälsofördelar med neurodesign
Neurodesignern Isabelle Sjövall delar med sig av tre tips på hur du inreder för ökat välmående.
- Sov bättre! Utforma sovrummet med mörkare och dovare nyanser. En mörkblå nyans ger exempelvis ett bättre ljus för just sovrummet eftersom den absorberar ljus. Man brukar säga att ett sovrum bör vara tyst, mörkt och kallt, och kallare nyanser kan göra att hjärnan upplever rummet som svalare.
- Bli mer kreativ med växter! För alla vi som bor i städer har man kunnat se att bristen på koppling till naturen gör att vi mår sämre. Växter syresätter och renar luften, men gör oss också mer kreativa, så att inreda med växter är ett bra tips.
- Fokusera mera! Många har svårt att fokusera, och de problem vi tidigare haft på kontoret har nu flyttat hem då vi jobbar mer hemifrån. I kontorsmiljöer har man ofta ljudabsorbenter och textilier för att skapa en behagligare akustik. Hemma överhör man allting, och det blir svårt för hjärnan att fokusera. Tänk på god akustik hemma om du ska utföra kognitivt krävande uppgifter som att skriva, räkna eller läsa. Det finns en del snygga ljudabsorbenter på marknaden, men man kan också använda sig av tjockare mattor, gardiner och stoppade möbler.