By Rums webbredaktör Tina Vernon reflekterar över julpyntets betydelse och svårälskade prydnadstomtar.
Det ska erkännas att jag kämpar med julen. Jag älskar den inte, men jag skulle gärna vilja göra det. Det verkar härligt att helt gå upp i bjällerklang, julbak och glittrande pynt. Att få en varm känsla i bröstet när Bing Crosby sjunger om vita jular och att pirrigt se fram emot julbord och paketöppning. Ändå måste jag kämpa. Mellan stressen som högtiden medför och den hysteriskt stirrande prydnadstomten min sambo envisas med att ställa fram varje december, är det svårt att finna julefrid.
Så jag kämpar på. Jag bråkar med den åtta meter långa (hoptrasslade) ljusslingan tills den tindrar i en prydlig ram runt sovrumsfönstret, medan sambons tomte stirrar tillbaka på mig. Jag höjer volymen till Bing Crosby och torkar apelsinskivor i ugnen (de blir bara brända på enstaka ställen). Jag gör vad jag kan för att locka fram någonting som kan liknas vid julkänsla.
”Större granar, mer pynt, svulstigare julbak och ambitiösare pyssel har fått ersätta allt vi går miste om den här julen”
I år är det nog många med mig som får kämpa lite extra. Julen är, av anledningar vi alla känner till, inte vad den brukar. Den är nära och kära som inte kan samlas, kramar som inte kan utdelas, julbord som inte kan avnjutas i sina vanliga konstellationer. Den är glöggmingel som aldrig blev, julottor som inte kan besökas och hemvändarfester som inte får anordnas (just det där sista ställer jag mig dock tveksam till att många kommer sörja).
Ändå har jag aldrig tidigare sett så mycket jul omkring mig. Det är som att vi kompenserar för allt det där andra. Större granar, mer pynt, svulstigare julbak och ambitiösare pyssel har fått ersätta allt vi går miste om den här julen – kanske till och med för allt vi gått miste om under hela året.
Så visst spelar det visuella roll, även ett år som detta. Särskilt ett år som detta. Det är en trevlig påminnelse för en designredaktör. En vacker julkula är inte bara en vacker julkula, den är alla våra förhoppningar, drömmar och minnen. Och i en perfekt harmoni av röda paketsnören, apelsingirlanger, tända ljus och White Christmas blir till om med en julskeptiker som jag själv lite varm i hjärtat.
(Nu är det dessutom bara tjugo dagar kvar tills tomten får flytta tillbaka upp till vindsförrådet.)
God jul, kära läsare!
