By Rum har pratat med några av bloggvärldens starkaste röster om hur de ser på sin roll och på design och inredning i stort. Den här veckan möter vi Frida Ramstedt som med sin blogg Trendenser har visat att inredning inte bara handlar om vackra inspirationsbilder.
Frida Ramstedt, känd under bloggnamnet Trendenser, har bloggat i över 15 år och är i dag en av Sveriges största inredningsbloggare. Från att ha skrivit om budgettips och trender har hon på senare år styrt bloggen in på, för bloggvärlden, tidigare oprövad mark. Med böckerna Handbok i inredning och styling och Övningsbok i inredning och styling (Roos & Tegnér) har hon fört inredningskunskap och hårda fakta ett steg närmre att bli allmän kunskap, och jobbar passionerat för att förändra branschen och hur vi förhåller oss till inredning. Vi ringde upp henne för att prata om baksidan av inspiration och varför vi gör så många dåliga inredningsval.
När började du blogga, och varför?
– Jag började blogga i september 2005. Jag var utbytesstudent i Kanada och skulle ansöka om att få skriva en uppsats för Ikea, men hade inget i mitt cv som kunde bevisa mitt nördiga intresse. Jag var också lite äldre än de andra i klassen och hade ingen lust att festa varje helg som de gjorde, så jag hade ganska mycket fritid. Den använde jag till att starta en blogg. Ingen visste ju riktigt hur man skulle göra då – man lånade bilder från höger och vänster och kunde skriva fem inlägg på en dag. När jag började arbeta blev bloggandet mer som en spetskompetens inom mitt jobb som marknadsförare, men sen förändrades hela branschen till att man plötsligt kunde försörja sig på att blogga. 2011 bestämde jag mig för att jobba med bloggen på heltid och startade aktiebolag. Så 10-årsjubileum i år!
Hur såg bloggen ut från början?
– Från början var jag helt anonym och ville inte gå ut med mitt namn. Då skrev jag bara vad jag kände för i stunden – om jag hittade en fin bild la jag upp den och tänkte inte så mycket på upphovsrätt eller att man borde planera sitt innehåll. Sedan dess har bloggen förändrats i etapper. Från början var det mycket fokus på billiga lösningar eftersom jag själv var student, sedan blev jag mer intresserad av trender och skrev om det. Vid den tiden var tidningarna jättelångsamma. De hade inga egna hemsidor eller Instagramkonton, medan jag kunde posta i realtid och själv tolka trenderna. Det var ingen redaktör som bestämde vad som var trendigt, vilket demokratiserade hela trendbegreppet.
”Vad innehåller exempelvis alla soffor vi slänger varje år? Det är flera hundra kilo plast som slängs. Det är vårt fel för att vi har skapat trender kring soffor”
Hur har bloggen utvecklats sedan dess?
– Efter ett tag blev jag mer medveten om hållbarhetsfrågan. Vi är mitt i en klimatkris och har problem med utsläpp – och då menar jag inte bara koldioxidutsläpp utan gifter, färgämnen, mikroplaster … I dag är det väl ingen som vet säkert att vi påverkar den globala uppvärmningen, men det är ju ingen tvekan om att det är vårt fel att det finns mikroplaster i naturen. Vad innehåller exempelvis alla soffor vi slänger varje år? Det är flera hundra kilo plast som slängs. Det är vårt fel för att vi har skapat trender kring soffor. Då känns det inte försvarbart att prata om ”höstens trendsoffor” eller ”vårens färger” eftersom det handlar om möbler som borde hålla en livstid. Så jag började ändra inriktning på bloggen. Först handlade det om att öka medvetenheten kring de här frågorna, för att jag själv inte visste så mycket och behövde lära mig. Sedan lärde jag mig mer om hur mycket gifter vi får i oss, bland annat bara genom kontakt med huden, där inredning ju är en stor del. När vi ligger i en säng, torkar oss med handdukar eller målar om hemma med giftig väggfärg. Sannolikt är det så att det till slut påverkar oss. Vi är noga med att inte ha kemikalier i smink eller ge giftiga bananer till våra barn, men vilka sängkläder de sedan sover i tänker vi inte lika mycket på. Det fanns helt enkelt mycket att prata om. Jag var också naturligt lite mättad på trender efter att ha skrivit om det så länge, och insåg att hållbarhet inte bara handlar om att sakerna ska vara gjorda av miljövänliga material, utan att vi också måste göra vettiga val utifrån fler aspekter för att kunna behålla sakerna längre.
Hur förhåller du dig till trender i dag?
– Att skriva om trender skapar begär och ett missnöje med det vi redan har. Det är himla känsligt att prata om, för man vill inte lägga bördan på individen. Och det är ett större systematiskt problem, absolut. Men någonstans är du och jag också en del av det här. Vi måste börja ifrågasätta. Är det rimligt att ha som yrke att göra folk missnöjda med sina hem?
”När ska vi ha tid att faktiskt leva i det där hemmet?”
Frida berättar att hon ibland kämpar med balansen mellan att behålla glöden utan att skrämma bort läsarna. Hur hon ska nå ut med budskapet så att det går att ta till sig, utan att släppa igenom för mycket av den ilska och frustration som hon ibland känner kring de här frågorna. Varför är det inte fler som pratar om dem? Hur kan så mycket av det hon nu fått upp ögonen för bara fortgå?
– Om du tittar runt på sociala medier kommer du se så många stolar som inte går att sitta på, som inte passar till bordet, så många lampor som hänger fel och belysning som bländar. Och det drabbar främst kvinnor, för det är vi som belånar oss för att köpa de här grejerna som sedan inte funkar. Vi lägger så mycket tid och pengar på allt det här ytliga istället för på något som vi faktiskt mår bra av. Alla mår ju bra av att ha det vackert omkring sig, men tänk om vi skulle må ännu bättre av något annat? Hur mycket tid kan vi lägga på kulissen, och när ska vi ha tid att faktiskt leva i det där hemmet?
Varför tror du att det är så få som tänker på och skriver om de här frågorna?
– Jag tror att det beror på flera olika aspekter. Den första är rent psykologisk. Hemmet har blivit en del av vår identitet – det ska se bra ut och det ska få oss att se bra ut, vilket gör att drivkraften bakom ett val inte alltid är rationell utan mer emotionell. Det är viktigare att det ser snyggt ut som helhet än att varje enskild del är praktisk och funktionell. Det andra problemet är att pengar är för billiga. Det är jätteenkelt att ta ett lån, och beslutet om en ny soffa är inte lika viktigt, för om det blir fel kan vi bara ta ett nytt lån. Det har ingen tidigare generation varit med om. Det är ett makroekonomiskt, strukturellt problem. Om vi inte kunde låna så mycket som vi kan i dag hade vi inte heller kunnat konsumera som vi gör. Den ekvationen driver en konsumtion som vi egentligen inte behöver.
Hur ser du på ansvarsfrågan när det gäller bloggar – har man som bloggare ett ansvar att föregå med gott exempel?
– Absolut. Jag blir så irriterad på alla influencers som hävdar att de inte har det. När du har följare över ett visst antal och kan se exakt vad du tjänar på exempelvis annonslänkar har du självklart ett ansvar. Du tjänar pengar på att andra konsumerar, då kan man inte avsäga sig ansvaret och bara ta del av den roliga biten. Men inställningen att man inte behöver ta ansvar för vad man förmedlar till läsarna kommer nog ur att det från början var en hobby, och det är en process att professionalisera. Första steget är att bli medveten om att man inte kan allt, och sedan gradvis förändra. Väldigt många som blir stora i sociala medier, oavsett om det handlar om kost, träning eller inredning, saknar utbildning inom området. De bygger snabbt upp en stor plattform med massor av följare, och hänger de en lampa på fel sätt över bordet kommer många av deras följare göra likadant. När vi visar upp saker som är gjorda på fel sätt befäster vi sådant som går emot både forskning och Boverkets byggregler. I dag avfärdas sakerna jag pratar om – ergonomi, branschregler och säkerhet – för att det är tråkigt och pekpinnar, men det är ju i välmening jag pratar om dem, för att man ska kunna undvika dyra misstag.
”Vi har dragit likhetstecken mellan att vara inredningsintresserad och att konstant få nya idéer”
Vad är din relation till begreppet ”inspiration”?
– Jag har funderat mycket på om det är rimligt att konsumera inspiration så många timmar som vi gör varje dag? Hjärnan får aldrig vila och känna att vi har det rätt bra ändå. Jag kan fortfarande ta del av inspiration och vara intresserad av inredning, men det är inte synonymt med att idissla inspiration. Vi har dragit likhetstecken mellan att vara inredningsintresserad och att konstant få nya idéer. Om jag kollar på väldigt stora konton känner jag att kvaliteten på innehållet är som att äta snabbmat varje dag. Det är inte gediget eller välgjort – det ger snabba kickar men långsiktigt inget mervärde. Så jag har aktivt valt att skära ner. Innan följde jag runt 700 konton på Instagram, nu följer jag 40.
Vad inspireras du av?
– Jag har märkt att väldigt få av de yrkesverksamma inredare jag ser i dag inspirerar mig. Ju mer jag lär mig om inredning, desto mer inser jag att jag inte kan, men också att andra inte kan. Så jag kollar mer på äldre bilder, köper gamla böcker på antikvariat och läser om hur inredning var förr, och jag pratar mycket med experter som har jobbat med inredning i många år. De har en massa kompetens som den här generationen har hoppat över. Och då handlar det inte så mycket om visuella bilder, som vi ju oftast förknippar inspiration med i dag, utan att prata och ta del av kunskap.
Vad ser du att bloggar kan tillföra inredningsvärlden som den traditionella journalistiken inte kan erbjuda?
– Jag tror framförallt att de demokratiserar. Innan var det ett litet antal journalister som blev inbjudna till mässor och evenemang och sedan skrev om det. Nu kan du själv skapa en kanal och publicera dina tankar och tolkningar. Så det är definitivt en demokratisering av vem som för branschens talan framåt. En väldigt entusiastisk bloggare kanske också har mer tid att göra research. Jag skulle inte vilja säga att bloggarna ersätter journalistiken, för vi behöver fortfarande kunniga, oberoende journalister, men de kan komplettera.
Ser du några nackdelar eller fallgropar med att bloggar har blivit en så stor del av bevakningen?
– Ekonomin i sociala medier kretsar väldigt mycket kring likeability, vilket också formar innehållet. Den knasigast och mest effektsökande bilden får mest uppmärksamhet, vilket gör att det inte alltid är de som är bäst som blir störst, utan snarare de som är värst.
Vilken roll tror du att bloggar kommer ha i framtiden?
– Många spekulerar ju i att bloggar kommer försvinna, men jag tror att de kommer finnas kvar, och Instagram eller något likvärdigt kommer också finnas kvar. Vi kommer sluta se det som antingen eller – radion finns ju kvar fast vi har tv.
Vad hoppas du kunna förmedla genom din blogg?
– Dels ett uppvaknande, att man börjar se saker på ett nytt sätt. För att man sedan ska kunna göra något åt det behövs flera steg, men i första hand handlar det om att bli medveten om de här frågorna. Jag hoppas kunna förändra branschen och komma med en lösning. Jag kan inte prata så mycket om det än, men jag har tankar om hur man kan påverka och hur jag vill utveckla Trendenser framöver.