Traditionella träsniderier möter modernistisk betong och samtida design i ett sommarhus på den ryska landsbyggden. Arkitektbyrån Form Bureau har skapat en rysk izba – med en twist.
Foto: Yuri Palmin
I den ryska staden Suzdal har arkitekterna på Form Bureau renoverat ett gammalt traditionellt trähus. Moderna utbyggnader i betong och en avskalad veranda i svart stål samsas med detaljrika sniderier som utsmyckar den gamla träfasaden.
– Sektionerna i trä påminner mycket om traditionella izbas, en särskild typ av ryska trähus, med sadeltak och mezzaniner. De dekorativa detaljerna, som taksprånget och fönsterutsmyckningarna, är också typiskt ryska. När man går omkring i Suzdal ser man att nästan alla hus är utsmyckade med den här typen av snidade detaljer. Vi baserade våra mönster på exempel vi såg runt omkring i Suzdal, men sniderierna varierar ofta mellan olika geografiska platser. Exempelvis är hus som ligger nära vatten ofta utsmyckade med sniderier föreställande vågor och svanar, medan hus som ligger nära träsk har prytts med drakar för att skydda de boende, berättar arkitekterna på Form Bureau.
”De strama betongblocken och den minimalistiska stålverandan är inspirerade av arkitekturen från 1930- och 1960-talet”
Vilka andra referenser och influenser syns i huset?
– Huset skulle referera till traditionell rysk arkitektur, men vi kunde inte motstå att plocka in ytterligare en viktig del av vårt arkitektoniska arv – den modernistiska arkitekturen, framvuxen ur konstruktivismen. De strama betongblocken och den minimalistiska stålverandan är inspirerade av arkitekturen från 1930- och 1960-talet. Uråldriga, ryska träskulpturer har också varit en influens. En totemliknande pelare i sotat trä har fått bryta av stålbalkarna på verandan. Just den typen av träskulpturer inspirerades även konstnären Constantine Brâncuși av.
Interiört upplevs huset modernt, men med tydliga rötter i ryska kultur- och byggnadstraditioner. Den främsta referensen för inredningen var traditionella ryska sommarstugor, så kallade dachas, vars möblemang ofta är ett hopplock av sådant som ägarna tagit med sig från sitt permanenta boende i staden, saker de fått eller ärvt, som skapar ett avslappnat och obrytt uttryck. För att uppnå samma effekt i Suzdal-huset blandade arkitekterna möbler och detaljer från ägarna med nya objekt, vintagefynd och specialbyggda lösningar.
”Det var inte helt lätt att visa upp Suzdal i projektet och samtidigt hålla fast vid vår egen estetik”
Vilken var den främsta utmaningen med det här projektet?
– Hela projektet är inspirerat av en utmaning! Platsen som huset ligger på var en gång i tiden inspelningsplats för Andrey Tarkovski’s film Andrey Rublev. Den handlar bland annat om en pojke som måste låtsas vara mästare på klockgjutning för att rädda sitt eget liv. Precis där huset är byggt filmades nyckelscenerna, där de behövde en stor gjutgrop. Det var en stor utmaning att bygga gropen på rätt sätt, ingen i filmteamet visste hur man gjorde! Precis så kände vi när vi började arbeta med det här projektet. Vi har aldrig gjort något liknande tidigare. Det var en unik upplevelse för oss att vara med från början till slut – från att undersöka husets konstruktion till att sätta de sista detaljerna i inredningen. Det var inte helt lätt att visa upp Suzdal i projektet och samtidigt hålla fast vid vår egen estetik – inte mycket har förändrats i staden under de senaste tusen åren. Men vi lyckades!
Hur skulle ni beskriva resultatet?
– En traditionell Izba med en twist.
