Slarviga målarjobb, rosa mardrömmar och förhastade auktionsfynd. Rum-redaktionerna delar med sig av sina största inredningsmissar – för att du ska slippa göra dem.
Rosa mardrömmar
Lisa Marie Mannfolk Eklund,
redaktionschef på Tidskriften Rum
Mitt största inredningsmisstag? Det är säkert ett digert gäng men oftast tänker jag ”det är inte hjärnkirurgi”. Blir det kasst är det nästan alltid bara att börja om. Därmed inte sagt att allt blivit succé. Har man, som jag, uselt tålamod är det lätt att frestas av genvägar. Gör inte det. Fast om du är som jag kommer du i alla fall inte att lyssna. Se då detta framför dig: Du är just hemkommen från Venedig där fasaderna sportar varma, rosa toner som andas kultur, romans, renässans – civilisation för guds skull. Naturligtvis kommer detta att passa som hand i handsken i ditt nya kök. Vi snabbspolar (med betoning på snabb, så klart) fram till slutresultatet som tyvärr påminner mer om grannens femårings sockerstinna jordgubbsyoghurt. Faktiskt ännu fulare än det låter. Så oskönt. Jag levde med detta i 22 timmar sedan målade jag över. Lärdomen? Provmåla, people. Det är det enda rimliga.
Slarvigt målarjobb och måttmiss
Bettina Bieberstein-Lee, chefredaktör på Rum Ute
När vi skulle inreda vårt sovrum passade vi på att måla om väggarna. Vi hade valt ut en hög garderob som vi var säkra på att aldrig mer behöva flytta på. Men så kom dagen då vi skulle byta sovrum med tonårssonen. Vi skruvade isär garderoben (helvete vad svårt när det är en ranglig Ikea-sådan) och skulle ställa den i hallen i stället. Då upptäckte vi det vi inte trodde att vi skulle återse 20 år senare: Vi hade struntat i att måla om väggen BAKOM garderoben. Så det var bara att ta fram rollern och måla på.
Sen trodde vi att allt var klart – nu skulle garderoben sättas ihop på den nya platsen i hallen. Vi hade mätt (på ena sidan av rummet) och det skulle PRECIS få plats. Men när halva garderoben var monterad upptäckte vi att taket lutade en aning på ett ställe. Precis så mycket så att garderob-fan inte fick plats så när som på en centimeter. Maken svor och tog fram fogsvansen. Sågade (helvete vad svårt det är att såga i en Ikea-gardeob) och kapade hela rasket med en centimeter. Nu är allt på plats och vi fnissar lite ibland när vi tittar längst ner vid golvet där den taggiga kanten avslöjar att garderoben är platsbyggd i ordets rätta bemärkelse.
Förhastat auktionsfynd
Tina Vernon, webbredaktör på byrum.se
Jag hade länge trånat efter Ferm Livings Desert Chair, så när ett exemplar dök upp på en onlineauktion i början av sommaren bestämde jag mig för att äntligen unna mig, och jag vann auktionen för bara två tredjedelar av priset för en nyproducerad. Ett kap! Jag såg framför mig alla härliga balkonghäng jag och stolen skulle ha under sommaren. När jag sedan hämtade upp den på auktionsfirman tyckte jag att den såg lite liten ut, men var fortfarande i förnekelse. Soon enough blir det dock smärtsamt uppenbart – jag har köpt en barnstol för 2 000 spänn. Jag har inga barn. Till nästa auktionsbudgivning kommer jag att läsa måtten mer noggrant. Och så länge har katten fått en osedvanligt exklusiv plats att sova på.
Eventuell asbest
Sandra Gustafsson, redaktör på Rum Hemma
Jag fick panne på att inget hände i lägenheten och beslöt mig hux flux för att riva bort golvet i köket. Under den billiga parketten åkte även en dassig gammal plastmatta och ett tjockt lager med lim bort innan jag kom fram till rå betong. Det var dock inte så fint som det låter, för det var svårt att få bort allt lim. Det dammade också något galet när jag låg där med min skrapa och försökte sudda bort ränderna av lim och fiber. Ringde min systers man och rådfrågade men möttes av den kritiska frågan ”är du säker på att det inte är asbets i det där?”. Panik igen! Ringde halva min telefonbok/googlade sönder i försök att motbevisa. Jag tror att vi till slut kom fram till att det förmodligen inte var någon asbets – men det var minst sagt ett par svettiga timmar där …
För många småpryttlar
Mikaela Johansson, webbredaktör på byrum.se
Älskar vaser, ljus och doftpinnar – kanske lite för mycket. Jag har svårt att prioritera bort då jag tycker att allt är så fint och vill ha allt framme. Alla fönsterbrädor i lägenheten har ett antal grejer på sig och på mitt soffbord får man inte plats med mycket annat än det som redan står där.
Permanent tillfälliga lösningar
Josefin Udén, chefredaktör på Nya Rum
En miss som jag aldrig tycks lära mig att undvika vid inflytt till nytt hem är ”tillfälliga lösningar”. Ty de blir aldrig (någonsin – av vad det verkar), tillfälliga hos mig. Över tid blir de blind spots som inte bara accepteras utan blir en fullt fungerande del av hemmet. Utseendemässigt givetvis beklagligt. Missen just nu är bland annat ett generöst tilltaget vitrinskåp som skulle målas. För fem år sedan.